I måndags hade vi en skön hemafton.
Ett tag har jag känt att våra barn får höra för många förmaningar. Visserligen för att de ofta är trotsiga och bråkiga som små barn är, men ändå. Visst leker vi och så på hemafton, men lektionerna blir ibland pekpinnar. Självklart vill vi lära barnen berättelserna ur skrifterna och vad som är rätt och fel, men på nåt vänster så kände jag att vi behövde en hemafton som bara skulle skapa en stämning i barnens hjärtan av att vi älskar varandra i vår familj och därför vill vi vara tillsammans och vara snälla mot varandra. Dessutom hade jag saknat barnen nåt förfärligt när de var på dagis under dagen.
Så på väg hem från dagis handlade vi kokos. Detta var stort. Vi skulle nämligen göra kokosbollar när vi kom hem. Kokosbollar.
Det skulle vara en överaskning för pappa. Bara vi visste. En var fick man smaka när de var färdigrullade, sen fick de vila i kylen. Jag slog på stort och rullade köttbullar á la julafton till middag och barnen var på gott humör.
Pappa kom hem. Vår pojk utbrister: kokosbollar!! Det var hans sätt att förmedla överraskningen.
Efter middagen dukade vi av, sjöng inledningssången och jag tog fram barnens djurmemory. Detta var lektionen: Gud har skapat alla djur. Vi ägnade ca 90 sekunder åt detta. Sen spelade vi memory och åt kokosbollar tills fatet var tomt. Vi skrattade.
Ibland är det viktigast att bara vara. Föreläsa gör föräldrar ändå.
Ett tag har jag känt att våra barn får höra för många förmaningar. Visserligen för att de ofta är trotsiga och bråkiga som små barn är, men ändå. Visst leker vi och så på hemafton, men lektionerna blir ibland pekpinnar. Självklart vill vi lära barnen berättelserna ur skrifterna och vad som är rätt och fel, men på nåt vänster så kände jag att vi behövde en hemafton som bara skulle skapa en stämning i barnens hjärtan av att vi älskar varandra i vår familj och därför vill vi vara tillsammans och vara snälla mot varandra. Dessutom hade jag saknat barnen nåt förfärligt när de var på dagis under dagen.
Så på väg hem från dagis handlade vi kokos. Detta var stort. Vi skulle nämligen göra kokosbollar när vi kom hem. Kokosbollar.
Det skulle vara en överaskning för pappa. Bara vi visste. En var fick man smaka när de var färdigrullade, sen fick de vila i kylen. Jag slog på stort och rullade köttbullar á la julafton till middag och barnen var på gott humör.
Pappa kom hem. Vår pojk utbrister: kokosbollar!! Det var hans sätt att förmedla överraskningen.
Efter middagen dukade vi av, sjöng inledningssången och jag tog fram barnens djurmemory. Detta var lektionen: Gud har skapat alla djur. Vi ägnade ca 90 sekunder åt detta. Sen spelade vi memory och åt kokosbollar tills fatet var tomt. Vi skrattade.
Ibland är det viktigast att bara vara. Föreläsa gör föräldrar ändå.
2 kommentarer:
Vad härligt det låter!!
Detta var poetiskt vackert och jag kände anden när jag läste sista meningarna... Wow, du inspirerar mig
Skicka en kommentar