måndag 19 oktober 2009

Vrede

Det är ingen hemlighet att jag är en person med temperament. Jag blir lätt glad, lätt arg. Jag tänder till och sen lägger det sig ganska fort. Det är heller ingen hemlighet att jag anser vissa sidor av mitt temperament som en av mina största svagheter. Åren är många när jag kämpat för att dämpa det, utan större framgång. Ibland har jag gått för långt över gränsen i hur arg jag blivit (på framförallt barnen) och detta har lett till en mer framgånsrik omvändelseprocess än andra, mer loja försök. Men jag trillar alltid dit igen.

Nu tänkte jag en gång för alla ändra på detta. =) Jag kände under generalkonferensen som var för några veckor sedan att det var dags för en ordentlig förändring, som man ju känner varje generalkonferens. Sen i förra veckan fick jag ett utbrott på min dotter som var så långt utanför gränsen för vad som kan tyckas acceptabelt att jag nu verkligen, verkligen vill ta reda på om Herren menar allvar i Ether 12:27. Kan han vända våra svagheter till styrkor? Jag ber och ber att han ska hjälpa mig överkomma min svaghet, men kanske räcker inte bönen. Min kompis föreslog anger manegmentböcker. Jag bestämde mig för att börja med skrifterna.

Så här följer en lista på skriftställen om vrede. Kanske finns det någon mer därute som har temperament, kanske finns det någon som inte alltid lyckas tygla sin tunga. I vilket fall ville jag formulera det hela för mig själv.

Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag. (Matt 12:36)
En människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede. Ty en mans vrede åstadkommer inte det som är rätt inför Gud. (Jakobs brev 1:19-20)
Där orden är många uteblir inte synd, vis är den som styr sina läppar. (Ord. 10:19)

Och sist det skrifställe som fastnade bäst av allihop:
Grips ni av vrede, så synda inte. (Efes. 4:26)

Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att den blir till glädje för dem som hör på. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för förlossningens dag. Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och smädande och all annan ondska. Var istället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er. (Efes. 4:29-32)

Grips ni av vrede så synda inte. Det måste ju betyda att det inte är en synd att gripas av vrede, utan synden vilar i hur vi hanterar vreden. Anger manegement. Förmågan att säga stopp, backa och tänka efter innan vi talar i vrede. Att den som talar och handlar i vrede förlorar den helige Andens sällskap är heller ingen hemlighet, men ack en så bra påminnelse. Det gäller alltså att lyckas lyssna till Anden i den stunden när vi står inför valet agera på vår vrede eller låta den rinna av och istället fyllas av barmhärtighet gentemot den som vi först blir arga på. Vi vill ju trots allt mötas av barmhärtighet av Gud, och ska vi få det, måste vi vara barmhärtiga, inte arga, på dem som gör fel mot (eller bara upprör) oss.

Nu återstår att läsa Hollands "Med änglars tunga." Och så ja, att genomföra själva förändringen.

Fråga mig gärna om en vecka hur det gått. =)

1 kommentar:

Katrina sa...

Hur har det gått? ;)
Tack för alla citat och tankar! Mycket bra påminnelse. Jag kämpar dagligen med att försöka kontollera hur jag agerar på min vrede - så svårt! Lyckas sällan, men kanske lite bättre nu än för 1 år sedan...
Kämpa på - det skall jag!